Arbetsprover – bästa metoden att förutspå arbetsprestation

I början av 1900-talet var Amundsen mitt inne i förberedelserna av sin satsning på att komma först till Nordpolen. Nere vid kajen i Norge låg hans valfångarskuta och Amundsen hade bråttom att komma iväg men mycket jobb återstod innan avgång. Unga män ville gärna följa med Amundsen som vid det laget hunnit blir nationalhjälte. En yngling frågade om han kunde hjälpa till med något, kanske för att öka sina chanser att blir utvald för äventyret.

Amundsen:  - Du kan stuva in hundmaten och pekar på en jättehög på kajen.
Den unge mannen: - Inga problem.

Efter ett par timmar kommer killen till Amundsen och säger att all hundmat inte ryms.

Amundsen:  - Då ryms inte du heller. 

Arbetsprovet var ett sätt för Amundsen att ta reda på hur ynglingen löste problem. Att ta med en person som ger upp var något Amundsen inte hade råd med.

Smith & Hunter bekräftade i sin välkända metaanalys 1989 att arbetsprover är den bästa metoden att förutspå arbetsprestation. 

Som kuriosa kan nämnas: Mitt under förberedelserna nåddes Amundsen av information att Nordpolen redan var upptäckt. Han sa inget till sin besättning förrän de kommit en god bit på väg och ändrade målet till att bli först till Sydpolen istället. Han och hans gäng lyckades sätta upp den norska flaggan fem veckor före Scott och hans mannar nådde polen.  Det måste ha varit otroligt jobbigt för Scott att se flaggan efter så mycket slit. Han och hans mannar frös ihjäl på vägen hem.

Mycket har funderats kring varför Amundsen lyckades men inte Scott. Förutom tur, vilket man måste ha, så torde Amundsens ödmjukhet att lära sig av snöfolken och många timmars träning på det som han och hans besättning skulle göra vara bidragande orsaker till hans framgång.